iricha

Den 21 lördag

Kvällen kom och som vanligt fick jag förvärkar som jag hade haft i en vecka varje kväll... Vi slog på en film och myste ner i soffan. Efter ca halva filmen sa jag till Danne:
Alltså nu har jag ganska ont. (blev osäker på hur de kändes och om de hade förvärrats)
Värkarna kom var 15 min sen var 10 min och sen var 7-8 min... Så vi ringde in vid midnatt och pratade med dom och denna barnmorska tyckte vi skulle komma in och kolla när man var omföderska.
Klockan gick och mamma och pappa ryckte ut mitt i natten och kom hit för att vara med Natalie. Vi åkte in vid ett och kollade bebisen och mig. Men inget hade hänt än och bebisen mådde jättebra.
Fick ta pandoil (VÄRDELÖST) och försöka åka hem och sova, somnade efter två tiden och vaknade vid fyra med värkar som gjorde att jag inte kunde sova.

Men under dagen söndag så avtog alla värkar och mamma och pappa åkte hem mot eftermiddagen. När dom åkte började allt om igen och värkarna var starkare och starkare men fortfarande oregelbundna. Försökte sova men vaknade till så fort jag fick en värk... Dom kunde komma var 11 min var 5 min var 7 min eller efter bara 2 min!! Inga regelbunda alls. Och ont hade jag... Kunde tillslut inte sova mer och gick och duschade vid 4-5- tiden på morgonen. Kände att jag inte klarar detta själv snart... Ringde till mamma och pappa och mamma kom supertidigt på morgonen... Jag gick omkring och Danne klockade alla värkar men de var ju fortfarande så oregelbundna och för mig rann tårarna av att jag var så trött och hade fruktansvärt ont. Värkarna var ju inte som dygnet innan utan hade blivit jättestarka. 
Tillslut sa jag nu åker vi!!! Jag fixar inte detta!!
Vi packade bilen och åkte in. När jag kom in igen fick vi ny barnmorska som hette Veronica Danielsson och var världens gulligaste! Hon undersökte mig och sa att om de fortfarande inte hänt något så skall jag få starkare tabletter att sova på. Men när hon undersökte mig så berättade hon att idag ska vi inte sova utan föda barn! LYCKA!! Hade öppnat mig 4-5 cm.
Vi fick ett rum och jag började med att bada i en timme vilket var superskönt! Fixade värkarna på att annat sätt i vattnet och allt gick så bra.
Sen när jag kom upp hade jag de inte öppnat sig något mer. Dom bestämde sig för att spräcka hinnan. Jag försökte andas lustgas men hade sjukt tryck mot svanken där de gjorde mest ont..
Värkarna kom och jag hann inte riktigt med tillslut.. Epiduralen fick jag vid halv tio och efter de blev jag mer eller mindre människa igen. Danne hämtade väskan från bilen och nu var jag öppen 7 cm.

Efter en stund hade de stannat av igen och dom tyckte jag skulle ställa mig upp så bebisen trycks ner mer... Efter 20 min stående hade jag öppnat mig till 9 cm. Och jag trodde BEBISEN skulle trilla ut på golvet. Värkarna blev starkare och starkare och kl var just före 12 nu... Robin anlände till oss 12.30 2011-05-23! Vilken lycka att allt var över och efter de njuter vi bara!!

Jag har mått toppen och haft hur mycket energi som helst här hemma... Nu myser vi på i sommarsolen!